Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer

Den här avhandlingen handlar om hur unga med utländsk bakgrund som går sista året på gymnasiet berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval. De unga diskuterar detta i relation till deras föräldrars förväntningar, diskriminering, rasism, möjlighetshorisonter, en transnationell identitet med mera. SYV och lärare uppfattas uppmuntra till en individualiserad process som befäster sociala positioner.

Författaren menar att karriärval aldrig är en individuell process, utan är beroende på omgivningen och olika aktörer. Skolan griper in i elevernas karriärskapande genom att den förmedlar värderingar, aspirationer, anspråk och normer om önskvärda och tillgängliga positioner. Hon undersöker hur eleverna ser på lärarnas och studievägledarnas råd.

Hon finner att skillnaden mellan ungdomarnas aspirationer och deras tolkningar av lärarnas uttryck om lämpliga positioner kan vara en form av ”cooling-out”, att höga aspirationer på olika sätt bortförklarar eller tonas ner av lärare och andra skolaktörer.

Vad som överraskat författarenär att klassrummet sällan utnyttjas för studie- och yrkesvägledning. Det tycks vara få tillfällen då läraren under lektionstid ger mer direkt vägledning till sina elever. Dessutom finns i flera av ungdomarnas berättelser en bristande tilltro till syv. Uppfattningarna är att syv ger otillräcklig information, inte verkar ha tid för eleverna och inte stöttar dem. Det verkar inte bara handla om att lärare och syo är frånvarande i sitt stöd. Det tycks också handla om en misstro, eller brist på förtroende för dessa skolaktörer, från ungdomarnas sida. Detta tar sig i ungdomarnas berättelser uttryck i tal om att de får för lite information, de känner att de inte får hjälp och blir hänvisade till att ta egna beslut. Här speglas också ungdomarnas känsla av att syo och lärare har liten tilltro till deras förmågor, kapacitet och aspirationer.

Det är sannolikt att kritiken inte bara säger något om ungdomarnas uppfattningar om skolans vägledande funktioner utan att den även är ett uttryck för en mer utelämnad och osäker position i karriärskapet. Behov av vägledning ökar generellt i och med en utveckling med fler och fler valalternativ och därigenom kan ungdomarnas berättelser rimligen tolkas som också en mer övergripande kommentar till komplexiteten i valsituationer i dagens samhälle.

Lundqvist, C. (2010). Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer. Linköping: Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Läs rapporten här.

HÄMTA DOKUMENT

Inga dokument finns
Inga dokument finns